Är livet förutbestämt??
Här om kvällen pratade jag och Jacob om ödet. Om vad man tror på. Är livet en massa omständigheter? Är det våra val i livet som bildar vår framtid? Eller är det så att allt redan är bestämt? Att våra val redan är gjorda? Är vi bara spelpjäser i ett spel styrt av högre makter?
Jag tror på ödet. Jag tror att livet är en utstakad väg som vi bara följer. Men vi har alla en roll att spela här, ingen är utan betydelse, vi lämnar ett avtryck när vi dör.
Detta är tankar att snöa in på när man har för lite att göra. Vad hade hänt om man hade gjort någonting annorlunda i det förflutna? Hade man varit här då? Hade livet sett ut som det gör? Till och med de mest smärtsamma händelser och upplevelser känns mindre jobbiga om man tänker på att de faktiskt ledde till vart man är idag. Och jag vill inte byta bort mitt liv för något i världen.
Jag har haft tre seriösa förhållanden i mitt liv. (Tredje gången gillt!) Det första ledde mig till Västerås (hade kanske bott kvar i Sura annars), det andra gav mig Benjamin (eller jag fick ju fixa fram honom själv) och drev mig till ögonblicket där jag träffade Jacob. Vägen dit var nog redan lagd, han är mitt öde. (Vad som än hade hänt i mitt liv innan så var det meningen att han skulle komma. Han kom för att rädda mig från mig själv. Han kom för att göra mitt liv helt, för att vara den del som saknades) Jacob har gett mig Albin. (Kanske kan det bli en liten Lova oxå....) Hade jag inte flyttat från Sura hade jag nog aldrig lämnat mitt första förhållande och inlett mitt andra. Hade jag inte mått dåligt i mitt andra förhållande hade jag nog aldrig flyttat från Uppsala och då hade jag nog aldrig träffat Jacob osv osv... man kan tänka hur detaljerat som helst.
Tex hade jag inte bestämt mig för att börja plugga när jag gjorde det hade jag aldrig lärt känna Petra. Hade jag inte lärt känna Petra hade jag nog inte gått på krogen den kvällen jag träffade Jacob. Hade inte Jacob varit ute med den kompisen han var hade vi aldrig lärt känna varann...
Men frågan är ju om det bara var tillfälligheter?? Eller var det ödet??
Jag tror på ödet. Jag tror att livet är en utstakad väg som vi bara följer. Men vi har alla en roll att spela här, ingen är utan betydelse, vi lämnar ett avtryck när vi dör.
Detta är tankar att snöa in på när man har för lite att göra. Vad hade hänt om man hade gjort någonting annorlunda i det förflutna? Hade man varit här då? Hade livet sett ut som det gör? Till och med de mest smärtsamma händelser och upplevelser känns mindre jobbiga om man tänker på att de faktiskt ledde till vart man är idag. Och jag vill inte byta bort mitt liv för något i världen.
Jag har haft tre seriösa förhållanden i mitt liv. (Tredje gången gillt!) Det första ledde mig till Västerås (hade kanske bott kvar i Sura annars), det andra gav mig Benjamin (eller jag fick ju fixa fram honom själv) och drev mig till ögonblicket där jag träffade Jacob. Vägen dit var nog redan lagd, han är mitt öde. (Vad som än hade hänt i mitt liv innan så var det meningen att han skulle komma. Han kom för att rädda mig från mig själv. Han kom för att göra mitt liv helt, för att vara den del som saknades) Jacob har gett mig Albin. (Kanske kan det bli en liten Lova oxå....) Hade jag inte flyttat från Sura hade jag nog aldrig lämnat mitt första förhållande och inlett mitt andra. Hade jag inte mått dåligt i mitt andra förhållande hade jag nog aldrig flyttat från Uppsala och då hade jag nog aldrig träffat Jacob osv osv... man kan tänka hur detaljerat som helst.
Tex hade jag inte bestämt mig för att börja plugga när jag gjorde det hade jag aldrig lärt känna Petra. Hade jag inte lärt känna Petra hade jag nog inte gått på krogen den kvällen jag träffade Jacob. Hade inte Jacob varit ute med den kompisen han var hade vi aldrig lärt känna varann...
Men frågan är ju om det bara var tillfälligheter?? Eller var det ödet??
Kommentarer
Postat av: Elizabeth
Så
här
är
det:
Det finns
en väg
i livet
som är
den rätta
för var
och en.
Ibland kan man
hamna på
villovägar, bort
från sin
"egen" huvudled
men har
man tur
hittar man
tillbaka
till sin
förutbestämda
väg i livet
och det är
när man
vandrar
där
som livet
känns och är
komplett
Trackback
