Jag hatar Seko

2006 bytte jag fackförbund, från Handels till Seko. Eftersom Seko är mer lämpligt i mitt yrke. Fyllde i papper, pratade med en tant på Seko i Uppsala om aktuell avgift eftersom jag var student samt sa upp medlemskapet i Handels. Allt var frid och fröjd!

NEJ!!!

De började med att slarva bort min ansökan. Fick fylla i en ny, tre månader senare när detta uppdagades. Missade tre månaders medlemskap, vilket innebär att jag måste vara medlem i ett år för att få stämpla. Suck. Inte nog med det, efter ytterligare några månader ringde de upp, då saknades mitt övergångsbevis.... Det var bortslarvat.... Suck igen. Men nu var väl allt frid och fröjd??

NEJ!!

När jag sedan blev arbetslös efter ett år, då visade det sig att ag inte ens var medlem i a-kassan! Men det löste sig efter många samtal, hårda ord och tårar. Allt frid och fröjd nu då??

NEJ!!

När jag börjar jobba tre månader senare ringer jag Seko för att meddela detta, samt uppger min nya inkomst. Men av någon outgrundlig anledning blir det fel ändå. Jag är registrerad som arbetslös i fem månader till.... Vilket innebar att jag inte betaldade den förhöjda a-kasseavgiften, för det behöver man tydligen inte som arbetslös. Så jag blev skyldig pengar...?

Ska betala detta, men det dröjer lite för då föds Albin mitt i allt. Så det hinner dimpa ner ännu en faktura, på ett annat högre belopp. Ringer upp Seko, kommer överrens med kvinnan där om en avbetalning på tre gånger. När jag betalat in två gånger kommer en ny faktura på samma belopp. Inom en vecka dimper ännu en faktura ner i brevlådan på ett nytt högre belopp. Ringer upp igen.... Hon i luren förstår ingenting av det som hon ser på datorn. Ärendet skickas vidare till någon annan. Jag ska inte betala förrän jag blivit uppringd om aktuellt belopp. Väntar....

Det kommer efter ett tag en ny faktura, på ett nytt belopp....???? Väntar fortfarnade på en förklaring. Det kommer en till faktura.... Väntar....

Sen dimper det ner ett brev där det står att jag ska uteskutas ur a-kassan pga bristande betalnng! Jacob ringer och skriker, jag kommer in genom dörren precis då, och han var mäkta förbannad. Tanten ringer upp mig dagen efter, har en massa dåliga argument för allt jag försöker säga. Men inte hon heller ger mig en förklaring vad den större skulden kommer av. Jag sa upp mitt medlemskap, där och då.

Vad krävs egentligen av mig som medlem i ett fackförbund?? Det är tydligt att jag själv bör kontrollera och räkna ut min medlemsavgift, annars kan det bli fel. Och tydligen är det klokast att ringa en gång i månaden för att fråga om de har fått in rätt betalning. Och det är nog bäst att ringa många gånger om ev förändringar för det verkar vara svårt att registrera rätt i datasystemet. Sen bör jag nog ringa några extra gånger för att kolla läget. Men det är lugnt, jag menar jag har ju inget annat för mig.....

Viktväktarna..

Ja, nu är det dags igen! Fast den här går det bra! Inne på femte veckan och imorron är det vägning. Och kläderna sitter allt lösare och det är underbart!

Och jag har botat mitt sockerberoende!! Kom på det absolut bästa sättet alla tider! Jag bytte ett beroende mot ett annat helt enkelt.... Nämligen snus, fast Jacob är väl inte allför glad över det. Men jag tror nog att han njuter lite i smyg över att han slipper ha en så tung klump bredvid sig i sängen.

Hur som helst så närmar sig min 30-årsdag med stormsteg, och jag kan ju inte vara både fet, ful och en jävla tant! Så jag bantar och hoppas att Jacob bekostar diverse upplyftningar vad gäller mitt utseende, haha!

Jacob hotar med att jag ska väck kl 15 på lördag, för han kan ju inte vara ihop med någon som inte är under 30. Så jag har laddat upp med handbojor och andra fastspänningsanordningar!


Nu var det länge sen sist

Nu är min långa bloggpaus över.

Mitt liv rullar på som vanligt, Jacob gör sitt bästa för att vara en öm och kärleksfull sambo; om kvällarna när vi ska sova har han börjat roa sig med att peta mig i örat precis när jag håller på att somna in. Så jag funderar allvarligt på att införskaffa mig öronmuffar att sova i. Fast då kommer han antagligen hitta några andra håligheter att peta i, som näsborrarna.... Men jag är inte bitter....

Albin har kommit in i en härlig ålder, han tutar omkring i sin lilla bil och röjer i kökslådor mest hela dagarna. Så hemmet är i konstant kaos.... Men jag är inte bitter...

Benjamin har kommit in i trotsåldern, av typen där han ifrågasätter allt jag säger, eller bemöter det jag säger med och?.... Men jag är inte bitter....

Om några dagar fyller jag trettio.... Men jag är inte bitter....

Jag älskar mitt tokiga liv.... Och jag är inte alls bitter----


RSS 2.0