Offerkoftan... är den självvald??
Många med mig har säkert läst boken Självkänsla nu! Författaren skriver där om offerkoftan. Tycker det var en väldigt bra liknelse, att man tar på sig offerkoftan och bara tycker synd om sig själv. För man kan väl inte rå för det som händer omkring en. Eller??
På min förra arbetsplats jobbade två killar, eller snarare gubbar, som levde efter den kinesiska läran. De åt massa frukt och dadlar, drack te i konstiga koppar och tränade Tai Chi och sånt där.... Och var sådär lagom kloka och duktiga. En morgon, det var en söndag tror jag, satt vi i fikarummet och pratade innan det var dags att börja jobba. Jag hade inte hunnit äta någon frukost (sov för länge som vanligt) och på soffbordet låg bullar. Jag åt en. Sen sa jag något i stil med; Varför åt jag den?? Det var ju onödigt! Då sitter en av dessa gubbar bredvid mig, han ser på mig en stund och så säger han; Du har alltid ett val. (Denna kommentar var inte önskad före kl 7 en söndagmorgon)
Men det är ju den tragiska sanningen. Jag kan alltid sitta där och ångra mig, men det var ju jag som åt bullen, alldeles frivilligt. Och så är det ju faktiskt alltid här i livet. Vi gör våra val, och vi får leva med konsekvenserna av dessa val.
När tråkiga saker händer i våra liv, har vi oxå ett val. Vi kan välja vilken framtid vi vill ha. Ta ett våldtäktsoffer, hon har aldrig valt att bli våldtagen. Det är inte konstigt om hon drar på sig offerkoftan och tycker att livet har varit orättvist och därför kan hon bara sitta där och tycka synd om sig själv. Och det är synd om henne, väldigt synd. Men det val hon gör då, är att indirekt välja att inte få en bra framtid, hon väljer sig själv till ett offer. Istället kan hon välja att inte vara ett offer, och då välja att ta kontrollen över sin egen framtid. För hur sjukt det än må låta, så väljer vi hur vår omvärld ska påverka oss, vi väljer våra känslor.
Detta låter konstigt för att vara jag, jag brukar ju alltid vara bitter.... Life is a bitch, and then you die!! Ljuset i slutet av tunneln kan vara ett tåg!! Livet är en serie slag i mellangärdet, sen dör man!! Le och var glad, ty det kan inte bli värre, så jag log, och det blev värre...!
På min förra arbetsplats jobbade två killar, eller snarare gubbar, som levde efter den kinesiska läran. De åt massa frukt och dadlar, drack te i konstiga koppar och tränade Tai Chi och sånt där.... Och var sådär lagom kloka och duktiga. En morgon, det var en söndag tror jag, satt vi i fikarummet och pratade innan det var dags att börja jobba. Jag hade inte hunnit äta någon frukost (sov för länge som vanligt) och på soffbordet låg bullar. Jag åt en. Sen sa jag något i stil med; Varför åt jag den?? Det var ju onödigt! Då sitter en av dessa gubbar bredvid mig, han ser på mig en stund och så säger han; Du har alltid ett val. (Denna kommentar var inte önskad före kl 7 en söndagmorgon)
Men det är ju den tragiska sanningen. Jag kan alltid sitta där och ångra mig, men det var ju jag som åt bullen, alldeles frivilligt. Och så är det ju faktiskt alltid här i livet. Vi gör våra val, och vi får leva med konsekvenserna av dessa val.
När tråkiga saker händer i våra liv, har vi oxå ett val. Vi kan välja vilken framtid vi vill ha. Ta ett våldtäktsoffer, hon har aldrig valt att bli våldtagen. Det är inte konstigt om hon drar på sig offerkoftan och tycker att livet har varit orättvist och därför kan hon bara sitta där och tycka synd om sig själv. Och det är synd om henne, väldigt synd. Men det val hon gör då, är att indirekt välja att inte få en bra framtid, hon väljer sig själv till ett offer. Istället kan hon välja att inte vara ett offer, och då välja att ta kontrollen över sin egen framtid. För hur sjukt det än må låta, så väljer vi hur vår omvärld ska påverka oss, vi väljer våra känslor.
Detta låter konstigt för att vara jag, jag brukar ju alltid vara bitter.... Life is a bitch, and then you die!! Ljuset i slutet av tunneln kan vara ett tåg!! Livet är en serie slag i mellangärdet, sen dör man!! Le och var glad, ty det kan inte bli värre, så jag log, och det blev värre...!
Kommentarer
Trackback
